Solen skiner och det är faktiskt ganska varmt idag. Emellanåt blåser det lite kallt men det är liksom okej =)
Har ätit en ganska så äcklig Daim strut idag, jag giller egentligen inte den så värst, men dom hade inget annat på Coop här i lilla Hällekis.
Jag har även fått klar tecken att byta sadeln nu. Det blev en brun Amazonas Birgitta. Och så har jag ett svart träns... Det går ju inte.. Så nu blir det ett brunt Vaquero träns med ett semi kapson istället för ett separat kapson. Han kommer bli så fin. Ska faktiskt kolla ut ett par nya ridbyxor nu, måste ha ett par nya nu när jag börjar komma igång så här mycket. Mina har det redan gått hål i... Så jag ska se vad dom har för roligt i butiken. Jag köpte ett par skitsnygga svarta sporrar med svarta sporrband till.. Rikigt snygga faktiskt...

Träningspasset idag gick skit bra.
Både Rebecka och Christofer satt och tittade idag.  Jag fick rida öppnor och slutor på böjt spår och på kvartspår  i skritt och trav framåt neråt till handen. Och rida honom framåt neråt på böjt spår och på kvartlinjen, DET mina vänner ÄR SKITSVÅRT! Sen fick jag öva på samling i galoppen, och även träna på öppna och sluta i galopp. Det var svårast att hitta ytter bakben och fånga upp det.  Men Christofer red Benjamin igår och jag fick så himla mycket glada tillrop att jag började gråta.. Hihi. Jag kände mig såååå lycklig. Christofer sa att Benjamin kändes super fräsch och har STOR potential inom den Akademiska läran. Han gjorde öppnor och slutor i alla gångarter både på spåret och på kvartslinjen. Han fick igenom böjning ställning bara på trängande tygeltag. Som det ser ut nu ligger piaff och passage väldigt nära. Bara han börjar lyssna bättre på hjälperna så jag kan börja rida på enhandsfattning. När jag fick se detta och höra allt så började jag gråta. Kanske låter löjligt, men Benjamin var utdömd pga sina skador för 1 ½ år sedan och skulle skickas till slakt. Men med en stor vilja och ett grymt tålamod så klarade vi det tillsammans. Han är mitt liv den lilla varelsen =)
Att då få  höra dom orden från en så skicklig och proffesionell ryttare som Christofer får mig att bli så lycklig att jag nästan svimmar =)

Imorgon ska det bli sol och fint väder igen då sa vi kanske rida till stenbrottet och fotografera hästarna.

Mina vänner.... Ni är viktiga för mig, att ni finns i mitt liv gör det mycket lättare.... Med er är jag nog inte rädd för något.

Mamma, tack för att du alltid hjälper mig och stöttar mig. Utan dig hade jag gått under på alla vis.. Världens bästa mamma!!! <3

Pappa, du hejar alltid på mig. Även när jag kanske gör saker lite galet. Då står du alltid där ändå och stöttar mig....

Aldrig ska jag sluta älska er!!!

Mr.T Väärldens bästa e du!!!! Pussa

11 Dagar kvar...

Over and out!

Lämna en kommentar