2013-02-13

Valentino och jag!

Bara en liten bild, men så här ser vi ut!
Valentino:

Född: 1999
Ras: Lipizzan/PRE
Färg: Svart
 
Köptes för 3 år sedan som en "projekt" då han var både trasig fysiskt och psykiskt.
3 dagar innan slaktbilen skulle komma så kom jag och hans dåvarande ägare överens om att jag fick köpa honom, väldigt billigt!! Tack snälla för att hon gav mig förtroendet att försöka läka ihop honom
Det tog 2 ½ år innan han kunde trava "normalt". Och först nu har han kunnat galoppera lite.
En VÄLDIGT rädd och känslig kille och en riktig enmans häst!
Idag är han på Väpnarnivå, men kan lite mer saker också.
Han har sina problem som måste underhållas men är förövrigt frisk förklarad!
 
 
 
 
Och jag då:
Namn: Martina Wiking-Johnsson
Född: 1983
 
Jag har haft häst sedan jag föddes. Och har ridit i hela mitt liv.
Bara för 4 ½ år sedan började jag med Akademisk Ridkonst.
Tidigare var jag hoppryttare och har ridit för många erkända tränare.
Men då min dåvarande häst fick omfattande skador som ledde till att antingen hitta en ny väg, eller ta bort honom så hittade jag av en ren slump Christofer Dahlgren.
Jag blev helr såld på denna "cirkus" liknande upplevelse. När jag såg honom på sin PRE hingst i Terre a Terre tyckte jag såg så jäkla knäppt ut. Men vilken power, och styrka! Och hängande tyglar!
Jag blev såld direkt!
Han visade upp piaffer, passage och sånt som jag aldrig sett för.. Och det jag hade sett innan var inte det jag såg nu. Det var lösgjordhet, power, styrka, kommunikation.
 
Jag var aldrig någon "styrke-ryttare" och tyckte detta verkade helt fantastiskt.
Tack vare ridkonsten så fick jag min dåvarande häst, min livskamrat flera år i bonus.
Från skruttigt halvblod, till en snygg välmusklad häst som behärskade skolgalopp, piaff på blank stång och lite mer därtill. Vi fick många år och mycket kunskap ihop!
Jag var nere hos Christofer och Rebecka under en längre tid som praktikant.
Den bästa tiden i mitt liv!
Men tyvärr lämnade han jordelivet i en hemsk sjukdom för snart 3 år sen.
Min största sorg!!
 
Innan jag började med AR så har jag sysslat lite med olika andra saker. Jag har varit i England och jobbat med Monty Roberts engelska crew. och jobbat på New Market med "start hästar", alltså hästar som reds in och även "start box hästar", hästar som hade panik i startboxar. Vi hade även jätte många lasthästar, det vanliga problemet med lastning som många har.
Mycket "longe-lining" och massa massa annat!
Bodde hos en av Montys beridare på hans turneer.
Och fick hjälpa till och jobba med hästarna på gården. Riktiga problemhästar! Alltså såna riktiga kaoshästar!
Skulle kunna skriva en hel bok om alla stackars hästar jag fick se där.
 
Men dom repade sig bra!
Det var riktigt lärorikt!

Har även jobbat natt på IVA på Ultuna. På fölintensiven. Det var sjukt roligt och man lärde sig massor om skador och sjukdomar. Men tyvärr blev "baksidan" lite för tuff för mig. Nivet den sidan när hästarna inte klarade sig.
Det blev FÖR mycket att se bakom kulisserna.
Så jag slutade..
 
Det var lite om vad jag gjort.. Så ni vet vem jag är lite i grund och botten =)
 
Postat i Allmänt | Comment (3) kommentarer Trackbacks ()

Lämna en kommentar

Postat av: ShireElin

Åh vilken intressant blandning han är!
Med din bakgrund med problem hästar kanske du kan ge mig lite tips! Min medryttar häst har ganska lätt för att stressa upp sig i allmänhet och då kan det vara ganska svårt att få honom att slappna av igen. Det är speciellt i paddocken, det är en vall längs ena långsidan med en väg bakom där han näst intill alltid spänner sig och innan bockade han iväg så fort vi kom i närheten. Det är bättre nu och ibland har det gått riktigt bra, men nu är vi inne i en svacka.
Jag vet verkligen inte hur jag ska göra för att få honom att slappna av, har testat lite allt möjligt men inget som verkligen fungerar. Så om du har några braiga tips på hur man får en spänd häst att slappna av får du gärna dela med dig av dom :P
Svar: Hej!Ja det är ju det svårta med lättstressade hästar. Att få hon att bli lugna igen.
När vi jobbade mycket i england så tömkörde vi ofta hästar som var lite "spooked", så dom fick lära sig att vara trygga i sig själva och gå först. Dels för att stärka deras egna självförtroende, sätta sin egen säkerhet i första hand och att du inte lika lätt förmedlar din egna känsla av "att nu kommer det hända något".

Har man en häst som är lite rädd för att te x gå i vattenpölat och över saker så kan man relatera problemen in i sama fack. Så öva att gå över lite presseningar. OBS!!!! Ha INGA broddar på då!
Men tänk SÄKERHET för både dig och din häst. Låt honom gå på ett längre snöre så att han/hon inte riskerar att hoppa på dig.
Använd handskar och hjälm.

Berätta gärna mer om hur han är tillvardags så kanske vi kan ringa in problemet.
Mizzundastood

2013-02-13 (18:45:31) www http://shireelin.wordpress.com

Postat av: ShireElin

Okej, tack!

Han är allt på en och samma gång xD Nej men han är dominant av sig, men ändå osäker, bufflig, lätt uttråkad inte det att han inte kan göra samma övning länge utan att han har svårt att stå stilla och göra absolut ingenting, lätt för att stressa upp sig och bli okoncentrerad, han har ganska mycket temprament och visar alltid vad han tycker. Han tycker om att jobba, springa, bus och toka. Men han spänner sig som sagt vid vallen-sidan i paddocken och det är svårt att få honom att koncentrera sig på mig och det vi håller på med istället. Han tycker inte häller om att vara ute och rida själv, iallafall inte där det finns saker gjort av människor. Då stannar han ofta och tycker saker är läskiga. Ibland stressar han upp sig istället för att stanna och då händer det att han försöker vända, sticker med mig eller bockar. Men han älskar att vara ute i skogen, speciellt om man har ett stabilt sällskap. Ja det är väll hur han är generellt, var det till någon hjälp?
Svar: Jag skulle testa att försöka tömköra honom en del. Helst utan bett om det går, IFALL han rusar iväg. Låta honom gå först. Ta gärna med en trygg led-häst som kan hjälpa till.Testa att låta honom gå före den trygga hästen, börjar han bli nervös så täcker den andra upp honom och går först. Till slut kommer han att våga.

Ett tips som är bra om dom stannar och vägrar gå är att aldrig låta dom stå stilla,
Men sparka inte på eller ta i munnen. Tänk dig en stålfjäder. Om du sparkar på = energi framåt, och samtidigt håller i för att hålla dig kvar. Tänk då vart den energin tar vägen.. Uppåt eller i nån form av "panik" rikting!
Så om han stannar så försök med ledande tygeltag, sick-sacka framåt. Då har han en rörelse energi som inte är tvångsmässig. Te x ett steg åt höger, ett steg åt vänster osv. Lugnt och fint.
Så länge en häst är i rörelse så får den inte lika lätt panik eller rusar iväg.

Och som alltid! Säkerhet först! Och bråka aldrig med en häst som är så, utan ha tålamod. Rekommenderar Kelly Marks bok Perfekt uppförande, där står det mycket om sånt. Inte så dyr och jätte rolig att läsa =)
Mizzundastood

2013-02-14 (20:43:44) www http://shireelin.wordpress.com

Postat av: Shireelin

Åh då måste jag lära mig tömköra först... :P Skulle det fungera om man gör så fast sitter på istället, alltså ha sällskap av en trygg häst?

Jag burkar låta honom stå och titta en stund och prata lite lugnande med honom och sen be honom gå och då brukar han gå om det inte är något specifikt han är rädd för. Men jag tror dig när du säger att de inte får panik lika lätt om dom är i rörelse, så jag ska helt klart testa det!

A okej, du vet inte vart man kan få tag på den? Tittade runt lite men den var slutsåld där jag tittad :P

Tack för tipsen, jätte snällt av dig! :)

2013-02-16 (00:07:13) www http://Shireelin.wordpress.com


Kommentera inlägget här:

Namn:

Kom ihåg mig?

E-postadress:



URL/Bloggadress:



Kommentar: