Glömde ju stt skriva att Valle gjorde ett fint galoppombyte idag också. Första stegen mot bytet var inte så vackra. Men jag inväntade svävmomentet och bad om ett byte! Och vips! Från vänster till höger! Det såg kanske inte direkt perfekt ut, men han gjorde det och utan att stressa upp sig!
För ett år sen kunde jag inte ens tänka galopp utan att han "frös" och löddrade av svett! Så himla stressad och rädd! Det var hemskt att se hur en häst blivit så skrämd av något att han fick panik!
Vetkligen panik! Han skenade runt och sprang på tvären.
Nu kan han idag galoppera utan stress och samla och länga. Vissa dagar bättre än andra. Vi har även tränat in lite skolgalopp. Och det går riktigt bra! Ibland fattar han fel galopp, men brukar korrigera själv genom byten.
Förstå när den funkar helt och styrkan kommer! Han är så rörlig så han kommer kunna göra både piruetter och byten utan problem!
Galoppen är hans akilleshäl kan man säga. Men vi övar försiktigt i myrsteg och går efter dagsformen.
Så ni förstår kanske hur härligt det är att få kunna galoppera sin häst utan livet som insats :)
Det är väldigt vanligt att folk som rider akademiskt inte kan galoppera sina hästar. Som "vanliga" ryttare ser som en självklarhet!

Jag hade kontakt och rådfrågade en av mina tränare/vän om hur jag skulle göra för att lösa detta "problem". Han sa att jag skulle rida mycket ute och rakt fram i vanlig galopp för att hitta självförtroendet. Och sedan ta med det in i ridhuset! Det var på något vis förlösande för en gammal hoppryttare som jag. Varför krångla till det?
Varför söka perfektion innan grundgångarten sitter?
Helt logiskt egentligen!
Som han sa: bli ingen Bent fantast (även om jag ser otroligt mycket upp till honom) det är DIN ridning och du kan aldrig bli en mini Bent! Rid på DITT sätt och kopiera ingen annan!

Well done!!
Då släppte massor! Det är ju sant. Det är ju jag som rider, efter mina förutsättningar på min häst med hans förutsättningar. Ingen annans.

Sen dess, några veckor tillbaka, släppte spärren!
Även om galoppen är som den är, så vågar jag rida framåt och rida igenom den. Inte emot den för att man bara ser målet. Jag kan inte begära en bärig skolgalopp på en häst som nyligen panikat över den!
Bara sitt lugnt och fint och låt honom hitta sig själv utan att jag ska rama in och samla.
Så nu är den verkligen mycket mycket bättre. Och som sagt, vi gjorde till och med ett byte idag ;)

Sen har jag börjat leka med honom från marken. Ibland är vi lösa i ridhuset och tränar inkallning och "följa john". Han är en talang måste jag säga! Inkallning fattade han på en gång. Så nu kan vi köra på ca 10 meters avstånd.
Han följer mig vart jag än går.

Igår fick han gå lös ut till hagen i enbart grimma. Och han är som en hund!

Och idag fick han gå helt lös utan något alls på huvudet. Inga problem! Men det gäller att passa på när det inte är nån i stallet, IFALL nåt händer!
Hade ett äpple i fickan som "livlina".
Han är så go!
Ända sen jag börjat med lite sånt här så har han börjat gnägga i hagen och kommer fram till mig.
När jag köpte honom gick han inte att fånga.
Och har är väldigt reserverad. Även om jag alltid kunnat ta honom så brukar han inte möta upp mig i hagen.
Men det gör han nu!
Sänker huvudet och låter mig sätta på grimman! Det är stort att vinna en sån här hästs förtroende!
Nu ska vi börja gå in lösa också :)

På gången står han i princip lös jämt. Har grimma o grimskaft på men han sitter inte fast. Men jag vill inte ha honom helt lös jämt eftersom det är 30 hästar i stallet. Jag vill inte utsätta någon annan för fara OM han skulle bli skrämd. Men när vi är ensamma står han lös. Helt still!
Kan sadla och greja med allt möjligt och har står still. Även när jag går in i sadelkammaren.
Och detta är egentligen ingenting jag övat in eller så.
Han är lite sån och så är jag nog lite naivt cool! Ser det inte som hela världen om det blir knasigt. Man måste ju testa :) och eftersom jag är trygg och inte ser skräcksenarion i allt så litar han ju på mig.
Vi skapar många beteenden hos våra hästar själva utan att tänka på det.
På gott och ont.
Så jag "chillar" mest och testar gränserna rätt ofta :)

Har man en fin kontakt och litar på vatann så brukar det oftast funka :)

Postat i | (1) kommentarer Trackbacks ()

Lämna en kommentar