Söndagar är våran vilodag. Den är nästan lite helig för mig. Vanligtvis har jag hand om mammas häst på söndagar så hon får hästledigt en dag i veckan. Men nu har han varit lite krasslig så hon har haft hand om honom själv nu. Så när jag ändå har 2 hästar på agendan så brukar Valle få en vilodag. Då han bara går i hagen. Det behöver jag också. Jag har inga hästfria dagar utan kör varje dag i veckan. Så hans vilodag är också min vilodag.
Idag drog vi lite staket i hagen och klappade om dom.
Och då den vanliga "markservicen" som mocka och fixa mat o tvätta krubba och vattenkopp.
Vi har småfåglar i stallet, massor, så jag måste tvätta krubba o vattenkopp varje dag. Jag tycker iofs att man bör tvätta dom varje dag iallafall men det är så snuskigt med fågelskit överallt. Det är både äckligt och en smittorisk.
Så det var det som stod på stallschemat idag.
Sen åkte jag hem och pysslade hemma.
Imorgon är det en ny vecka med nya tag! Hoppas på lite hyfsat väder så man kan rida ut lite :)
Lämna en kommentar
Tjenixen!
Hur har helgen börjat för er? Bra hoppas jag. Hann inte skriva nåt igår, så jag kör lite kort nu bara.
Gårdagens träning innefattade galopp på longerlina. Gjorde inget märkvärdigt utan longerade med kapson och kollade igenom sökningen och ställning i snöret bara. Tanken var bara att låta honom röra på "pinnarna" lite utan massa krav. Både skritt och trav med avsaktningar och igångsättningar gick fint. Han är väldigt lydig och duktig i longeringen.
Galoppen i vänster varv var super fin. Han går väldigt samlad och rund, nästan mot skolgalopp av sig själv. Men i höger varv har han desto mer påskjut. Han skenar inte längre utan har en normal galopp utan samling. Han orkar inte bära riktigt på höger bak, men han är lugn och fin både innan och efter galoppen. Och har hoppar inte in i galoppen längre. Så jag är jätte nöjd med hans framsteg. Som sagt passet var kravlöst.
Idag red jag och övade på samma gamla visa igen med bogen och höftens placering. Jag började rida mer skolor på diagonalspåret och ut i förvänd sluta. Han faller gärna iväg lite grann och skritten blir lite snabbare, men han svarar direkt på halvhalten och kommer "tillbaka" igen. Antar att övningarna i sig gör att han måste ta lite längre kliv på diagonalspåret än på volten och då blir det svårare för honom. Samlingen gick fint också. Han svarar snabbare för sitsen nu och förstår vad jag vill när jag sätter mig i belastningssits. Jag måste jobba mer med att inte bli så stum själv. Jag blir lätt stel i hela kroppen när jag vill ha samling. Handen är mycket bättre men i sätet måste jag våga släppa ner bäckenet bättre. Det blev bättre när kag fokuserade mer på bröstkorgsrotationen.
Imorgon blir det nog vilodag eller galopp i snöret igen. Han ramlade ju i boxen på Bent kursen så han har fått en snyting på höger höft/bakben. Så han är inte hundra ren.
Tur han ska få behandling snart :)
Skriver en sväng imorgon!
God natt allesammans!
Lämna en kommentar
Åh vad det är mysigt att ha en så fin häst!
Att bli mött i hagen av ett högt gnägg, Valle kan för övrigt bara gnägga högt. Han tjuter verkligen så att man hoppar till ibland :)
Vi myste på gången som vanligt innan ridning. Spolade benen och borstade ganska länge. Jag har jätte svårt att rida om han är smutsig :) jag vet, det är kanske lite löjligt. Men jag gillar att se honom blank och fin. Och det vet ju han säkert så idag hade han gjort en snygg frisyr bestående av ler-dreds i manen :) så fram med grejorna och börja reda ut alla tovor. Tacka gud för Cowboy magic!
Testade även dom nya skydden idag, dom satt som en smäck på en gång. Det är så himla bra passform på dom! Och han vart såå stilig!
Sen bar det ner till ridhuset för dagens träning. Markövningarna satt bra, däremot uppsuttet i halt så hade han lite svårt med böjning-ställning åt vänster och hade lite svårt att lägga över vikten på ytterbog. Men efter en stund släppte det.
Vi gjorde som vanligt idag och var jätte noga med att få sökning på helt hängande tygel. Jag rider just nu på blankstång och skippar kapsonen helt och hållet. Både han och jag blir mycket lugnare. Han är mycket finare på det. Tror det också är för att jag blir lugnare över att det inte är massa tyglar överallt. Och så länge sökningen blir bra så kör vi på bara stång.
Han har börjat förstå det indirekta tygeltaget och flyttar bogen jätte fint. Ibland testar han om det funkar att bara böja på halsen, men det fusket går kag inte på längre ;) han blir nästan lite förnärmad då.
Det är så himla svårt att ha en så pass het och nervös häst som hela sitt liv blivit runt buren på bettet och han har ju bara lärt sig att när man lägger an skänkeln så ska man springa fort! Och då försöka rida på helt hängande tygel med hjälper från skänkeln... Det är jäkligt svårt.
Men han börjar förstå att han ska följa sits och hjälper utan att rusa iväg.
Efter Bent kursen så har jag övat stenhårt på läxan och tycker själv att det blivit jätte bra. Han har blivit mycket lugnare och mer lyhörd utan att fara iväg.
Nu börjar hans utveckling verkligen att märkas.
Vi har gjort stora framsteg sen kursen och jag är jätte nöjd med mig själv också. Nu är det inget fusk genom att tjuvhålla och bara rida skolor. Nu är det bara fokus på att våga länga hans hals, både i samling och skolor.
Han bibehåller sin långa hals mycket bättre i samling nu och han lyssnar bra utan att spänna sig. Jag kan i samlingen öka takten lite mer nu också. Och från taktökning sänka takten tillbaka in i samling och gå in i piruetter i skritt. Och fortfarande ha samma längning i halsen. Jag märker tydligt att det blir bättre med bogarna i piruetterna då. Han häver sig inte runt lika mycket, utan han vänder lugnt och fint ett steg i taget.
Så jag är jätte nöjd med resultatet.
När allt satt i skritt så travade vi idag också. Han blev stegvis lite spänd då han inte kunde skjuta ut som bog som han gärna vill. Men när jag fick till bogens riktning så fick han ett jätte fint insving med innerbak och ryggen började svinga mjukt och skönt. Väldigt behagligt. I ungefär ett halvt varv på volten kunde jag bibehålla den avspända traven på lång tygel. Kändes helt fantastiskt! Sen avbröt jag ett par steg innan han skulle spänna sig. Bättre att få ett halv varv riktigt bra än att bara sitta och harva runt tills han inte orkar mer. Då blir det bara positivt för honom. Sen fick vi samma fina trav i andra varvet. Då slutade jag. Ett helt pass utan stress och spänning!! Wow!
Vi tar myrsteg i rätt riktning hela tiden och försöker bara ta det lugnt. Han är en häst som spänner sig och blir hysterisk för minsta lilla grej. Så våra myrsteg nu är jätte steg i framtiden. Skynda långsamt.
Galoppen struntar vi helt i för tillfället. Han blev så stressad sist. Tänkte lägga in 2 dagar vi veckan som han får galoppera på lina. Bara för att hitta sin kropp även där utan att jag sitter och stör honom.
Så idag är jag jätte nöjd! Och Valle också!
Vi avslutade passet med att skritta ut en liten sväng. Det gillar han mest. Hunden Oskar hängde så klart med.
Sen blev det borst och puss innan han fick gå ut i hagen med Zetor och äta lunchhö. Sen fick han sitt äpple innan jag gick!
Bästa lilla Valentino <3
Lämna en kommentar
Nä idag ska jag skriva lite om annat också. Har precis kollat på Nybyggarna på kanal 5. Helt tårdrypande! Vilka fantastiska människor. Och det gäller alla som är med i programmet! Att kunna ge människor en andra chans i livet. En ny start!
Jag vet hur det känns att känna den där känslan av att det kommer bli bra. Att få chansen att bli mer hel.
Hästlivet för mig är ingen hobby, utan det är en livboj och en livsstil. Detta liv har faktiskt räddat mitt liv mer än en gång. Hästarna är mitt liv!
Jag ska inte gå in på hur, var och varför här. Det kommer nog en annan mer personlig blogg om det sen. Det här är min plats att skriva om det jag brinner för, där inga problem finns.
Men så ser inte det övriga livet ut tyvärr. Men det är något jag eftersträvar och kämpar för varje dag.
Idag blev det ingen träning för Valle och mig. Det ösregnade ute och dom la om ridhusbotten idag så han fick vila. Men nya skor fick han iallafall. Han fick sina sulor en sko-period till. Nästa skoning blir det vinterskoning! Jag kör alltid snow grip runt om och broddar. Herregud sommaren bara svishade förbi. Eller ja, sommar o sommar?!
Känns inte som att det var länge sen man hade snöpjuck sist..
Sen fick jag mina nya Back On Track bakskydd idag. Har framskydden nu och är så jäkla nöjd med dom så jag vill ha bak också :)
Som rekommenderar jag verkligen om man letar bra skydd! Framskydden kostar ca 700:- och bak 800:-
Superbra med kalasbra passform utan att bli klumpiga.
Så imorgon ska dom invigas :)
Nu ska jag lyssna på Stiftelsens nya skiva! Grymt bra faktiskt. Rekommenderar Vildhjärta och Rotlös!
Vi ses imorgon <3
Lämna en kommentar
Hej igen allihopa!
Vill bara säga att jag verkligen uppskattar kommentarer och tips (eller frågor om man har några). Jag blir jätte glad och tacksam för allt! Så "feel free" att skriva om ni har något bra tips :)
Kram/ Martina
Lämna en kommentar
Hejsan allihopa!
Hoppas ni alla mår bra idag.
Här är det lite växlande =)
Tänkte att jag skulle fortsätta på det inlägget som jag skrev igår. Fast prata med om det där med andningen. Det hör ju lite till det där med att finna harmoni i sin kropp.
MYCKET viktigt säger många.... Lättare sagt än gjort säger jag!
Det är så himla svårt. Jag har börjar tänka mer på andningen den sista tiden. Och jag andas ju knappt??! Typ kippar lite efter luft och djupandas INGENTING!
Det måste jag öva på mer. Skrev ju igår om hur Valentino svarade på när jag drog djupa suckar och hade mig. Han blev påtagligt påverkad och började frusta och fnula med nosen. Han började slappna av mer.
Så idag tänkte jag fortsätta med det här. Och det blev samma reaktion som igår.
Han var lite mer "stingslig" idag och skulle testa olika varianter för att slippa jobba. och varje gång han spänner sig så spänner jag mig också. Och typ slutar andas. Min kropp är inte ett, den är liksom i två delar. En överkropp och ett par korta ben.
När jag drog lååååånga djuupa suckar så satte jag mig ner i sadeln ordentligt. Jag liksom sjönk ner bättre. Det är ju inget nytt under solen att det är så, men att det kunde hjälpas bara med att sitta och "sucka" hela tiden. Jag liksom "bryter mönstret" till spänningen. Och det blev bättre!
Hoppas ingen hör mig utanför när jag sitter och suckar och har mig.. Skulle vara ytterst pinsamt =)
Din andning påverkas även av ditt sinnestillstånd! Som vi pratade lite om igår.
Vid stress andas man oftast högt upp i bröstkorgen. Genom att lära sig andas på ett bättre sätt kan man skapa bättre energiförbränning i kroppen samt naturlig avslappning! Att lära sig djupandas är ett sätt att effektivisera andningen så att du använder även magen (diafragman) mer optimalt när du andas.
Lär dig iaktta din egen andning! Du ska andas genom näsan! Då renar och värmer luftvägarna luften innan den når lungornas slemhinnor. Andas djupt ända ner i magen!
Det ska vi verkligen öva på. Valle går ju knappast het just nu. Bara skritt medans matte lär sig andas och rida på volt ;)
Rena semestern tycker han.
Nä men så illa är det kanske inte. Men ibland känns det så.
Under dagens pass så började vi som vanligt med att checka av ställning-böjning-halvhalt från marken. Kolla att inner höft sänker sig och att jag kan lägga över vikten på ytter fram och bakbenen. Han svarade fint på det.
Jag kollar alltid av det numera. Innan så hoppade jag bara upp och red. Körde aldrig en check innan jag satt upp (?)
Och jag tänkte på en sak, OM det nu skulle vara så att det sitter fast nånstans. Hur löser jag det? Jag tar lite förgivet att det bara funkar. Hur gör ni om det sitter fast någonstans?
Jag har varit med om det på min förra häst och då fortsatte jag arbetet från marken. Skritt på volt, kolla av insvinget till mittpunkten och samma sak med böjning-ställning.
Hur gör ni? Har ni några bra tips?
Iallafall så testade vi skritt piruetter och även lite övningar i "Carr'e".
Att rida en sk Carr'e är att man rider som på en liten fyrkant, och i hörnen så ska man föra som några steg mot piruett. Alltså mao rida sluta i hörnen, sen när häst och ryttare fått in tekningen så ökar man bara antal steg och tvärning i slutan, och vips så har du en piruett =)
Min svåraste är att han gärna faller på innerbogen i piruetten och gärna "häver" sig runt.Men idag så var jag noga med samling från sitsen och att våga länga halsen även i piruetten. Och han föll inte på bogen idag.
Jag måste verkligen rida honom VARJE steg annars faller han ut, iväg eller bort någonstans =)
Halva stegen satt ganska fitn idag också. Han svarade fint på taktökningen och kunde komma igång i en fin samlad trav. Traven var väldigt avspänd i samlingen. Så vi travade bara ett par steg sen tilbaka till skritt. För att befästa det bättre och avsluta innan han börjar spänna sig.
Så kort och gott är jag väldigt nöjd med dagen pass också. =) Imorgon ska han få nya skor så det blir nog en softardag ute i skogen skulle jag tro. Om det inte ösregnar dvs.
Isåfall blir det nog någon form av bus i ridhuset. Longera eller lösgaloppera och busa tror jag =)
Vad ska du göra för kul imorgon?
Lämna en kommentar
Ridning och andlighet. Har det någon betydelse egentligen? Hur vi ser våra hästar!? Ser vi dom som bara hästar eller ser vi dom som något mer än så? Jag har en liten hobby vid sidan om hästeriet. Jag är utbildad healer och medium. Vi jobbar mycket med att se saker ur andra perspektiv. Vi arbetar ju mycket med själen på olika sätt. Och det är ju inte helt olikt med hur vi bemöter våra hästar. Likväl som att kunna jobba med energier, det är ju också väldigt bekant med när vi jobbar med energier i ridningen. Att ha känsla för det man gör.
Man lär känna sin häst och dess energier. Har den hög eller låg energi?
Som min häst, han har ganska låg energi med hög stressfrekvens.
Man säger ju ofta att hästar är hästar! Men är det verkligen inte mer än så? Det tror jag!
Hästar är hästar, absolut. Men dom har hög andlighet och läser av energier mycket lättare än vad vi kan. Ofta genom kroppsspråk och ljud.
Jag anser att man måste hitta sin egen själsliga energi när man rider för att få det så harmoniskt som möjligt. Hur många har inte suttit upp en dag och känt att detta går bara inte! Och ofta blir det som vi trott.
Det är sent nu och jag tänkte skriva mer om detta imorgon ;)
God natt allihopa!
Lämna en kommentar
Nu har Valentino fått vila klart. han har som jag skrivit innan fått en liten paus då jag tror han blev alldeles för trött efter allt arbete. Allt som ändras i hans kropp och även i min. Så han har fått vila i 4 dagar och bara fått drälla i hagen och fått massa puts och gos.
En tanke som slog mig idag var att jag fått ett sånt uppsving i ridningen just nu. På Bent kursen fick jag verkligen mina fiskar varma, fast på ett bra sätt =)
Jag fick gå tillbaka till basic och öva på hjälpgivning.
Och det som slog mig var att det är helt fantastiskt att man kan komma så långt i utvecklingen genom att backa tillbaka 10 steg.
Jag hade tänkt mig att rida i både skritt, trav och galopp på kursen. Kanske tom få lite hjälp med halva steg och annat skoj.
Men näääe så blev det INTE! jag fick lära mig rida på en volt i skritt haha.Snopet!
Jag fick lära mig att använda balansen mellan alla olika hjälper och de indirekta tygeltagen på rätt sätt. Och det var verkligen en nyckel till allt jag gjort hitills.
I början var det inte så kul att harva runt på en volt och bara länga ut tyglarna och få honom att kunna flytta bogar och bakben. Helt ärligt så förstod jag inte riktigt hur pass mycket det kunde förbättra resten av ridningen.
Men jag måste säga att det var det bästa jag har gjort! Att gå tillbaka till ruta 1 och bara förbättra!
Jag vart bra nertryckt i skoskaften efter kursen och tyckte det mesta kändes så hopplöst på en så svår häst.
Men jag förstår nu hur Bent resonerade och hur han tänkte med allt. Sen läste jag även Katrin Wallberg och Anna-Clara Olofssons bloggar från när dom var nere hos Bent nu föraa veckan.
Även dom fick öva på samma saker. Så då kände jag mig inte helt värdelös ämdå =)
Så mitt tips till alla är att backa ett steg för att komma tio steg fram igen!
Och vila och ta det lugnt.
Jag är så jäkla överambitiös, mycket i negativ bemärkelse tyvärr. Vill fort fram och förstå allt på en gång! Tålamod? Vem är det? =)
Varför ha så bråttom? Man missar ju allt på vägen då.. Plus att man ändå verkar få backa tillbaka iallafall. =)
Idag gjorde vi ett jättefint pass. Och jag ger mig själv beröm för att jag avslutade passet när det gick som bäst istället för att alltid pusha liiiiite till.
Vi gick egentligen bara igenom allt vi tränat på sista tiden. Och det satt som en smäck.
Det jag övade på mest idag var att inte bli stum i kropp och hand utan att slappna av. Jag tog många tunga långa andetag när jag red. Nästan som djupa suckar. Jag själv kände kanske inte så jätte mycket skillnad. Men Valentino blev alldeles mjuk och gick och frustade hela tiden. Så nån effekt hade det tydligen, bara det att jag själv inte kommit på det riktigt än =)
Fokus nr 2 var att verkligen våga länga ut halsen på honom utan att tappa insvinget från inner bak.Jag försöker verkligen få in känslan av att rida på helt hängande tygel. Och idag gick det riktigt bra! Valentino verkar ha förstått att man inte måste springa jätte jätte fort bara för att ingen håller hårt i munnen.
Han skritade verkligen på med hela kroppen idag och han var helt avspänd. Öronen gungade jätte fint vilket är ett tecken på avspänd nacke. Haha fast det låter ju jätte kul =) Sen gick han och småfrustade hela tiden.
Sen när jag ur dessa moment skulle samla så hade jag redan fallit tillbaka i samma gamla ovana, att smyghålla. Men innan jag hann ta första tygeltaget så släppte jag istället! Duktig tjej =)
Istället försökte jag få honom att först svara på sitsen och sen ha handen til sekundär hjälp. jag har en förmåga att göra tvärtom! Då lär han sig ju inte. Och inte jag heller för den delen.
Och han svarade jätte fint, det tar en stund för honom att samla ihop kroppen än så länge. Men idag svarade han utan spänning.
Vi testade också på skolskritten. Den vart jätte fin!! Vi tog bara kanske en tio steg i den fyrtaktiga skritten. Satt jätte bra!!
Vi brukar testa den diagonala också, men han spänner sig så himla lätt och tappar ryggen. Så vi har mest tränat på den fyrtaktiga =)
Så idag var det ett glatt ekipage som lämnade ridhuset =)
Lämna en kommentar
Till att börja med, för att vara lite positiv så gick ridpasset jätte bra. Han var mycket bättre på blankstång än vad jag vågat hoppas på.. Mins största fokus låg på den hängande långa tygeln dag. Och givetvis placering av alla 4 ben =)
Han svarade jätte fint på dom indirekta tygeltagen och gjorde skolor i båfa varven. På spåret och även på kvartslinjen. I slutan i vänster varv så bli han lite spänd och ställer gärna aningens utåt (in mot väggen) istället för att ha pannan rakt fram. Jag kände rätt tydligt efter en stund att jag sätter mig på fel sittben i slutan.
Så det får jag träna mer på.
Skritten var så pass fin kände jag att jag började känna på traven. Han var stundvis jätte fin där med. Men han blir lätt lite springig och går på lite för fort. Det syns nog inte så mycket för blotta ögat, men det känns. Han faller över lite på bogarna och "häver" sig framåt. Han tappar liksom bärigheten.
Men jag fick igenom fina halvhalter som gjorde att han bar sig bättre. Men han orkade inte så mycket mer. Att hänga ut på ytterbog var hans sätt att slippa jobba med sitt bakben. Och nu när jag kommer åt det så blir han jätte trött. Och ibland lite stressad.. Åh det är så SVÅÅRT!
Jag blir alldeles gråtfärdig som sitter på en sån svår häst och när jag känner att jag inte är tillräckligt duktig för honom... =(
Men jag fick verkligen den där "wow-känslan" ett tag. Jag försöker få nån form av grepp över situationen.
Han har gått mycket sista tiden och verkligen fått börja jobba kroppen på ett helt annat sätt än vad han är van vid. Så efter dagens bra pass så ska han få några dagars vila och bara skrota runt i hagen och vara vacker =)
En välbehövlig time-out!
Något som jag däremot börjar kännas mer och mer är att jag tappar inspirationen.
Jag känner av det varenda dag men jag slår bort det.
Vi står i ett stall på 30 hästar och jag och mamma är dom enda i hela stallet som sysslar med AR.
Det är en liten grupp som pysslar med Klassisk ridning. Men annars är det bara skogsmullar som kanske inte har samma ambitioner som oss.
Det finns liksom ingen att bolla med.
Tyvärr känns det som att fler kollar "konstigt" på en..
Jag kan helt ärligt säga att jag kanske fått 2 snälla kommentarer på 1 år..
Kan man inte bjuda på en komplimang? Göra någon glad?
Men det är nästan ingen som kan bjuda på snälla kommentarer eller säga att hästen är fin. Jag upplever det nästan som att folk hellre kollar mer "åt andra" hållet..
Det är så jävla trist. Jag kan ärligt säga att jag ALLTID är trevlig och bussig. Stöttar och hejar på, även om jag inte alls tycker om det dom gör, men jag plockar fram, saker som just den ryttaren är bra på och talar om det.
Även om alla tycker olika så behöver man positiv feedback. Och kanske lite i hopp om att få ett litet uns tillbaka.
Jag kämpar varenda dag med min fina häst, som är det svåraste jag någonsin suttit på.
Och jag har ridit många olika hästar.
Han är så svår att jag många gånger bara vill brista ut i tårar och sluta rida. Så känner vi ju alla ibland.
Tänk om alla vore mer kamratliga och hjälpa, stötta och pusha.
Jag saknar att ha någon att prata om ridning med, men ingen vill.
Folk tittar på mig som att jag vore från en annan planet. Så jag har gett uppdet. Vi talar inte samma språk.
Just nu känner jag mig lite utfryst. Jag varken hoppar eller rider "vanlig" dressyr.
Jag har konstig sadel och rider på stång..
Då får man inte vara med i gänget alls.
Jag går hellre undan och håller mig för mig själv.
Det är inte förän nu jag tänker så mycket på det. Men vart är glädjen?
Jag tror aldrig jag har hört ett asgarv i stallet.. Eller att nån gör tokiga saker..
Hur får man tillbaka sin glädje..?
Jag har mina bästa vänner som jag umgås med privat där (eller ja, en person) som är min "wing-man". Som alltid frågar hur det går och glädjs med mig och tröstar när jag känner mig värdelös. men vi ses ju bara typ 1 gång i veckan eftersom vi är där olika tider.
Vi har lediga stallplatser, hoppas det kommer in någon som rider AR... Elle rnån som är fullkomligt tok-rolig!
Känner mig lite ledsen...
Hoppas att det går över snart iallafall...
Lämna en kommentar
Det är så typiskt mig att grubbla och analysera mig själv. Hela dagen har jag gått runt och grubblat på vad jag kunde gjort bättre i dagens pass. Ständigt snurrar kugghjulen i mitt huvud. Jag försöker tänka på vad som händer i Valentinos kropp när jag gör vissa moment. Varför fungerar vissa inte som jag vill? Vad gör jag? Och hur gör jag?
Jag hungrar ständigt efter framsteg och utveckling. Samtidigt gör jag hela tiden misstag som jag sen grubblar på. Jag läser mycket och ser att jag i teorin fattat allt rätt. Men vad händer i praktiken?
Min första korrigering sitter alltid hos mig, Valentino gör ju rätt. Han följer ju mig (oftast iallafall).
Det jag ska fokusera på nu är att backa bandet och försöka jobba ännu mer bara i skritt. Skritt arbetet är så underskattat och man måste ju inte rida alla gångarter för att jobba olika muskelgrupper. Skritten är A och O i allting. Det är ju där man sätter alla grunder. Från skritten hittar du piaff, ur piaffen kan du hitta passage tex. Sitter inte grunderna i skritt så sitter dom inte heller i trav och galopp.
Så vad måste jag jobba mer på? Vart brister det någonstans?
Jag har grubblat hela dagen och har redan lagt upp morgondagens pass i huvudet.
Jag ska få den bäriga skritten framåt neråt, samma som jag hade idag. Och bara öva på den. Våga länga överlinjen ännu mer. Bara försöka hitta en riktigt bra skritt och öva på den tills den sitter säkert. Även att bibehålla samma längning i samlingsarbetet utan att bli stum i kropp och hand. Tänkte rida på blankstång imorgon och bara öva på att ha honom fint mellan hjälperna. Rida korta intervaller av öppna och sluta. Och verkligen fokusera på hjälper och sökning till stången. Det är så lätt att han faller på kapsonem så därför tänkte jag testa att ta bort den helt.
Han är riden på blankstång innan (blank stång = endast stång) så jag tycker det är lättare att rida med indirekta tygeltag utan kapson. Alltså bara få hjälp av tygelns tryck mot halsen för att rama in. Han formger sig fint för sitsen så jag behöver mer stångens upplyftande effekt. Ska testa och se hur det känns.
Men jag måste bättra på hans längning av överlinjen och våga släppa ut ramarna lite mer. Han är stark nog i skritt för det. Och även i samlingen våga släppa fram nosen bättre och få in känslan av att rida på helt hängande tygel. Risken som jag tar är att jag ofta blir stum i handen i samling och han börjar gå bakom lod. Även insvinget från bakbenen tappas. Så öva mer på insving in till tyngdpunkten och våga rida "fram" bakbenen mer. Sen ska det sitta innan jag börjar greja med fler saker. Det svåra är att när man känner att det funkar, hur tar man sig till nästa steg utan att tappa det?
Jag har så fruktansvärt dålig kropp själv pga olika skador så jag själv spänner mig och tappar lite kontroll.
När det gör minst ont i kroppen i trav framför allt är när han är avspänd i samling. Då kan jag sjunka ner i sadeln lättare. Men hur får man honom dit utan att i igångsättningen inverka negativt med hjälper?
Det blir ofta stötigt första stegen, och jag önskar att jag visste hur man undvek det på bästa sätt.
Antar att det bara är att öva och fokusera på allt jag skrivit innan.
Men det är svårt och en ständig kamp med sin egen kropp som ska samspela med hästens.
Imorgon ser jag fram emot en ny dag då vi testar ännu mer att gå tillbaka till avancerat basic arbete.
Man måste ibland försöka kravla sig över trösklar och analysera för att kunna se vad mer man behöver öva på.
Att rida är färskvara från dag till dag. Det som inte funkar nu kanske funkar imorgon och vice versa!
Lämna en kommentar
Oj vad jag jobbar med bogarnas placering just nu. Och vilken skillnad det gör!
Valentino har en tendens att (speciellt i vänster varv) skjuta ut ytter bog och hänga lite på den. Gärna mot väggen om man kan =)
På Bent kursen fick jag massor med hjälp att få ordning på det, vi övar varje dag på att försöka få lyft på den och få rätt placering på inner bak.
Valentino tycker det är jätte jobbigt att behöva bära på sitt högra bakben. Men han gör det med bravur.
Han blir lite trött ganska fort, men jag måste vara ännu mer noga mer att låta honom sträcka framåt neråt ocg byta varv ofta.
Valentino har hingst och betäckt en del tills han var någonstand mellan 4-7 år gammal. an gick i en hade med en stor flock och betäckte naturligt. Tyvärr, så blev han riktigt illa sparkad av ett sto. "Skank-muskeln" gick nästan helt av.
Och vad jag fått höra så behandlades det inte så som det borde ha gjort. Vilket i sin tur ledde till att han fick ett dåligt bakknä som han felbelastat i alla år som ridhäst.
Så pga detta så har han haft svårt för att använda bakbenen och har haft en dåligt ryggaktivitet. Men nu jobbar vi med det regelbundet.
Men han har fortfarande svårt att använda och att VÅGA använda sin kropp. Han blir oerhört lätt spänd och stressad.
Galoppen är vårat största problem. Och att han inte gärna bär sig själv på bakbenen, han vill så gärna lägga sig lite i min hand..
Så när jag släpper fram handen mer så springer han gärna iväg lite. Men nu när vi fått hjälp med bogens och ytter baks placering så blir han starkare och starkare. Nu kan han åtminstonde länga steget en aning utan att tappa insvinget.
Galopparbetet är ingen lek just nu.
Idag fick jag tyvärr "få igenom" galoppen trots att han bara hetsade upp sig.
Det slår liksom slint i huvudet på honom. Och jag har lärt mig att bara "vara" och ta det lugnt själv. Låta honom vara. Det är hans stress, och jag får inte falla in i den jag med. bara sitta lugnt och fint. Lättare sagt än gjort.
Men det hjälpte faktiskt efter ett tag.
Han hade en riktigt dålig dag idag, förmodligen blir han väldigt trött i bakbenen av arbetet som gör att jag kommer åt bättre nu.
Vi brukar alltid avsluta med lite galopp. Och idag var han verkligen hemsk.
Men jag försökte bara vara lugn och stadig själv. Men han, som vanligt, hoppade iväg i galopp, hamnade i korsgalopp, sprang på tvären. Jag skojar inte när jag säger att han viker sig så pass att jag ser hans rumpa brevid mig. Han är så sjukt överrörlig.
När han håller på såhär får jag själv så himla ont i ryggen. Han slänger runt mig som en vante i sadeln imellanåt.
Men det är bara att försöka slappna av så gott man kan.
Vanligtvis så brukar jag inte ens fortsätta galopparbetet när han har såna här dagar. Men idag blev jag nästan tvungen, han lyssnade inte på mig alls och körde bara på som han själv ville. Då fick jag försöka tala om vänligt men bestämt att han måste vänta på matte och lyssna.
Det enda knepet som funkar på honom är att avleda honom. Han tror att vi ska galoppera, då börjar jag att rida skolor istället. Gör halt eller något helt annat. Så länge det är en övning som får honom att börja tänka.
Det funkar alltid.
Iallafall så slutade galopparbetet med att han fick i en fin sluta i några steg mot skolgalopp. Då är jag nöjd!
Han lyssnade och höll sig lugn. Då räcker det med några steg bara. Då avslutade vi med något positivt iallafall.
Innan vi kom till galopparbetet så övade jag mycket på voltspåret med att få balansen mellan hjälperna. Och att använda rätt tygel till rätt sak. Och framför allt ytterbogen
.
Jag övade också på igångsättningar från skritt till trav. Han har en tendens att släppa stången och höja upp huvudet i trav övergången. Så det ska jag börja träna på. Han var jätte duktig. Jag tänker hela tiden på det som Christofer sa till mig. Att sluta tänka på att jag ska börja trava och fokusera mer på att det faktiskt bara är en taktändring.
Så det gjorde jag idag. Tränade på taktändringar.
Han var jätte duktig. Övade och kände lite på att höja och sänka takten i skritt och trav.
Det svarade han jätte fint på. Han ökade takten jätte fint i den samlade skritten och när jag släppte fram lite för sätet så gungade han iväg i en underbart härligt samlad trav.
Och när jag bad honom att söka framåt ner åt så bibehöll han sitt insving utan att fara iväg.
Det var jätte kul att känna.
Så idag var 90% av passet riktigt bra tyckte jag. Och eftersom galoppen är som den är just nu så låter vi bli den ett tag nu och satsar mer på basic arbetet nu. Vi kan öva på galoppen i longeringsarbetet, där har han inte större problem alls.
Vill även inflika såhär att Valentino är genomgådd av flera proffesionella veterinärer, kiropraktorer och fysioterapueuter. Och han har inga fel i ryggen eller några andra skador (förutom dom jag vet om). Bara så att ni vet att han inte är tossig för att han har ont någonstans.
Han är noga genomkollad och kollas regelbundet =)
Nu ska jag bomma igen på jobbet!
Ha en fortsatt trevlig kväll!
Lämna en kommentar
Många frågar mig ofta varför jag valde att sluta hoppa och började med Akademisk Ridkonst. Det är egentligen inget svårt svar idag. Men när jag valde denna form av ridning så hade jag inget val. Det stod emellan att avliva min trasiga häst eller våga kasta mig in i något nytt. Att testa om det gick att göra honom ridbar igen.
Detta var för 4 år sedan. Efter ett besök hos Christofer Dahlgren. Vi var där för att köpa en häst, utan att vi ens visste vad AR var. Hästen var helt rätt för övrigt så vi åkte ner. Jag möttes av Christofer på sin vackra PRE hingst. Han red i ridhuset och allt såg så otroligt lätt ut! Men samtidigt sån power! Min första tanke var att det mer var cirkuskonster än dressyr. Men jag var helt imponerad. Jag är väldigt frågvis så jag frågade Christofer om allt. Och han är både pedagogisk och otroligt ödmjuk. Han svarade på alla mina frågor!
Detta var ett sätt att rida på för att öka hållbarhet, uppbyggnad av muskler på ett korrekt sätt för att få en mer hållbar häst.
Genast så ville jag veta mer!
Tänk om detta kunde rädda min bästa vän från att behöva tas bort pga skadorna han hade?!
Jag började läsa mycket, höra mig för hos fler människor. Och det verkade vara helt logiskt i min värld.
Samma höst började jag träna för Christofer och hankade min fram på min häst. Och visst blev det en solklar förbättring!
Efter mycket jobb från marken först och sen uppsuttet i skritt mest så tog vi oss längre och längre.
Att som hoppryttare börja rida på lång tygel var inte lätt. Och Benjamin var sån som gärna fjädrade iväg i full fart.
Han var lågt utbildad innan, vi hade aldrig ridit på detta sätt innan.
Men tack vare denna form av ridning fick jag behålla honom i 4 år till. Skadorna läkte ut och han kände inte av dom. Vi hade börjat träna på piaff, skolgalopp och lite levad. Den var förvisso inte helt korrekt då kag mest lekte fram den. Men från att ha en utdömd häst till att kunna rida på denna nivå var helt magiskt!
Jag förstod uppbyggnaden av hästens muskelatur, och hur viktigt det var att inte dra ihop och sparka på. Jag har låååångt kvar och har massor kvar att lära!
Man lär sig oerhört snabbt när man sitter på hästar som är trasiga i kroppen. Man måste förstå hur och varför!
Det är så ledsamt att se ryttare som sitter i den "nya" läran, och när man ser vad som pågår i hästens och ryttarens kroppar. Och i många fall tar det inte lång tid innan man hör att hästarna gått sönder.
Jag kör mitt eget race till 200% och prackar inte på folk det jag gör. Jag kommer alltid med glada tillrop och hejar på. Men däremot om någon frågar mig så berättar jag min syn och delger vad jag lärt mig. Men AR ger inga super resultat på en dag. Man måste nog vara lite intresserad och vetgirig för att ha tid att ge det en chans. Det är ingen mirakelmetod som botar eller förbättsr över en natt. Att bygga upp en häst och ryttare tillsammans tar tid. Och det är ju faktiskt resan som är målet. Att ha roligt och att vilka utvecklas till en centaur. Ryttare och häst blir ett.
Det är absolut den roligaste typ av ridning jag testat och kommer aldrig att gå tillbaka!
Varför började du med AR? Berätta din historia.
Lämna en kommentar
Lämna en kommentar
Jag är helt hopplös vad det gäller puts och finish på hästen och mina saker. Jag får alltid beröm av folk för att Valle är så blank och välskött. Det värmer en mattes hjärta :)
Och jag är faktiskt likadan alla dagar, oavsett träning för instruktör eller om jag bara ska rida ut i skogen. Jag tycker om att putsa och feja.
Jag använder sällan pälsglans då det innehåller ofta silikon. Och när jag jobbade i England såg jag en häst som fick brännskador av det när solen låg på. Händer inte så ofta förvisso, men efter jag såg det så tänkte jag till lite. I svansen använder jag det dock.
Till pälsen använder jag mig bara av mjuka borstar. Gärna från märket Borstiq. Dom är kanske lite dyrare men håller hur länge som helst. Jag har haft mina i säkert 7-8 år och dom är lika bra nu som när jag köpte dom.
När Valle är lerig så tar jag bort all lera med en piggborste, sen dammtorkar jag med en fuktig trasa eller svamp. Något som är ett riktigt gammalt husknep är att gnida in torv (ren såklart) på det dammiga och smutsiga områdena och sen borsta av med en mjuk borste. Dom glänser verkligen. :)
Manen reder jag ut för hand då den är ganska lång. Och en sjukt bra produkt till den är Cowboy Magic! Så jäkla bra, den reder ut och får manen att växa som ogräs. Sen är oslagbar att ha i sitt eget hår också. Växer som tusan.
Den rekommenderar jag till max!
Svansen använder jag pälsglans i och reder först ut för hand, den en hårborste med mjuka piggar. Inte hård för det sliter mer på taglet. Är det en lerig period så tvättar jag den ofta och flätar. Lera torkar ur taglet så jag försöker undvika det så mycket det går.
Till hovarna använder jag mig av vanlig matolja. Men först se till att hovarna är rena från lera. Sen är knepet att olja in dom medans hovarna är fuktiga. Oljan kapslar in fukten. Det finns annars en liten risk att olja kan torka ur istället för att återfukta.
Det finns ett hovsmörj dom heter Hoof Aid som är kalasbra också.
När Valle hade dåliga hovar så masserade jag kronranden och smörjde sen in med medlet. Massagen ökar ju cirkulationen till hoven och det hjälpte faktiskt.
Sen är det lika viktigt tycker jag, om man har några problem såklart, att ge tillskott och mineraler. Räkna ut foderstater så det blir rätt.
Till Valle ger jag för tillfället Chevinal Plus, Magnesium, linfröolja och flytande tuppkam.
Tuppkam rekommenderar jag verkligen om man har en häst med ledproblem. Den har verkligen hjälpt honom att bli bra i lederna.
Till utrustningen använder jag mig av vanliga läderprodukter. Ibland oljar jag in grejerna för att få dom extra mjuka i lädret. Har man en stång som rostar (vilket dom akademiska stängerna gärna gör ibland) så är knepet att torka av bettet, inte skölja under vatten. Ha på lite matolja där det rostar så försvinner det. Så håll dom torra och smörj in. Kedjorna går också bra att köra olja på. Billigt och bra knep :)
Jag har, som många andra, inte råd att köpa nytt jämt så alla bra husknep är välkomna så att man kan hålla liv i sina grejer längre.
Har ni några bra grooming tips?
Lämna en kommentar
Som jag skrev igåt så köpte jag ett nytt täcke till Valle härom dagen. Men det var SKIT STORT.
Det heter rambo Ompimo, för herrejösses stora hästar!
Så det var bara att åka tillbaka med det och byta till en annan modell. Det blev ett Rambo GP Helix isället. Ett fuktavsisande innetäcke.
Det är V-knäppming i fronten så det borde passa.
Så imorgon får vi se om det passar Prinsen <3
Dagens träningspass gick faktiskt bra. Tränade massor på ytterbogens placering och skolorna. Red mycket på kvartslinjen. Traven var fin också, han har lite mer tendens att "knäppa" av lite och gå bakom lod.
Men det blir bättreoch bättre!
Galoppen var jättefin stundvis, vi gör mest "korrekta" fattningar och bara någgra steg i galopp för att få bra kvalitet!
Det märks så tydligt i galoppen när man jobbat med bogarna. Han var som en liten gele klump =)
Oj vad klockan rann iväg, måste stänga och låsa på jobbet nu!
Skriver lite senare =)
Lämna en kommentar
Jag funderar på vad som triggar er inspiration till hästlivet? Till ridningen. Vi alla har nog stått dagar då vi inte känner nån inspiration alls. Vad gör ni för att hitta den igen?
Finner man den i böcker, filmer, musik eller av nåt annat? Jag lyssnar ofta på musik och tittar på filmklipp med bra ridning. Jag personligen älskar att rida till Josh Grobans musik. Den är lugn och så himla vacker att rida till. Brukar ni rida efter takter eller bara lyssna?
Det är kul att veta hur andra gör för att hitta harmonin i ridningen.
Att få den här "dansande" känslan med sin häst.
Jag har börjat nyligen att lära mig gångarternas takt och behöver tips som kan förstärka känslan.
Hur lägger ni upp dagens träningspass? Tar ni allt som det kommer eller planerar ni innan vad ni ska träna på? Vet inte om det bara är jag som är överambitiös eller om fler är som mig. :)
Oftast när jag lägger upp ett pass så går jag igenom ställning och böjning samt halvhalt från marken, sen sitter jag upp och checkar av basic. Alltså skolor, böjning ställning osv. När dom funkar kan jag öva på andra saker som förvända slutor, halva steg, skolhalt mm. Det är så himla svårt tycker kag när man ska kliva över nya trösklar. När kan man ta i lite till? Kräva lite mer?
På egen hand är det svårt att hitta den inspirationen tycker jag.
Och veta mär man gör rätt. Jag är en sån som gärna testar på egen hand och gör fel, då brukar jag få in känslan av hur det inte ska kännas eller när man känner att man tappar "basic".
Sitter jag tex och ska öva på halva steg eller mot passage så känner man ofta tydligt när formen släpper. När inner bak tappar insvinget, han släpper ryggen och sökningen till bettet försämras. Då har jag gått för fort fram.
Man lär sig ganska fort hur det känns när hästen tappar sin form. Min nyckel till att känna det var bröstkorgsrotationen. När kag lärde mig hur det kändes när bröstkorgen liksom gungade i sidled. Då förstod jag hur det kändes när inner höft var i rätt läge. Tex när bröstkorgen svingar till vänster så sänks höger höft och tvärtom. Speciellt så känns det tydligt i trav tycker jag. På Bent kursen lärde jag mig att förstärka rotationen med att trampa ner vikten i stigbygeln.
Nåväl nog om det :)
Tänkte att jag ska skriva mer om rörelserna snart, för att det är nyttigt att skriva om. Man lär sig själv av att skriva.
Sen är jag ingen mästare och kan skriva fel, så kom gärna med tips. Bloggen är till just för att lära och komma med olika synvinklar och tips & råd.
Idag har iallafall valle fått vila. Vi skulle ha ridit ut i skogen men matte mådde inget vidare. Så det blev en hagdag istället.
Jag har även hämtat ut hans nya innetäcke på posten. Ett svart Rambo täcke med xtra höga bogveck. Hoppas det passar hans breda bogar :)
Paketet var två v försenat så jag fick ett par rosa ridvantar som tröst. Inte riktigt min smak, men det är bra kundvård tycker jag! Så dom tackar vi för :)
Köpte täcket online på Strömsbergs gård. Dom har fina saker från Horsewear där. Både till häst, hund och ryttare :)
Så imorgon ska vi testa täcket, ska försöka lägga upp en bild. Om jag nu fattar hur man gör dvs ;)
Ha en fortsatt trevlig kväll allihop!
Lämna en kommentar
Jag försökte lägga upp info om en helgkurs för Anna-Clara igår. Var nog lite trött för bara rubriken kom upp :) så kan det gå.
Iaf så planeras en helgkurs på Seglinge gård i okt eller nov. Det är två ridpass på lördagen och ett på söndagen. Och teori.
Det finns möjlighet till övernattning och givetvis så är fotdeltagare välkomna.
Om jag minns rätt så kostar hela kursen 2300:- och fotfolksplats 400:- för hela helgen.
Jag ska försöka vara med på Valle och rida. En jätte rolig helg med massor av inspiration!
Vill du ha mer info så maila mig (eller skriv i kommentarsfältet) så vidarebefordrar jag till kontaktpersonen!
Lägger ut mer info på min hemsida och här när jag vet mer!
Hoppas vi ses!
Hemsideadress: www.martinawiking.weebly.com
Mail: [email protected]
Lämna en kommentar
Lämna en kommentar
Idag är det en fantastiskt fin höstdag. Perfekt för en uteritt. Vi stack ut på traktor vägarna med Oskar (hunden) hack i häl. Solen lyser och det är sådär lagon kallt. Tanken var att vi skulle ta en soft skritt tur. Men Valle var jätte pigg och föreslog lite arbete. Vi övade på lite skolor och halva steg. Utomhus så är han så villig att göra halva steg så vi övade en del på dom. Och han var jätte duktig! Vid en lång uppförsbacke så tog vi en galopp. Oskar racade iväg så fort han kunde, och Valle ville efter. Och det fick han, jag släppte på honom så han fick sträcka ut. Och det gjorde han minst sagt. Åt alla håll om man säger så :) han galopperade mest på frambenen. Bockade och for åt alla håll och kanter! Glad häst! Tur att han ändå är så gudasnäll. Jag satt bara och skrattade i skräckblandad förtjusning. Jävlar vad han bockade. Men ändå som en gentleman. Det var lätt att sitta kvar ändå för det gick bara rakt fram. Jag lutade mig lite lätt tillbaka och han stannar direkt. Han behövde bara busa lite, sen gick han så snällt hem. Lite mer motor kanske men han är alltid lydig. Han vart lite spänd när jag skulle ta dom halva stegen igen så då slutade jag med dom för idag. Med spänning blir det inget bra ändå. Så vi tog bara och gick igenom skolorna innan han fick sträcka ut på lång tygel igen. Han var så fin! Han får mig att skratta. Sen kom två riktigt läskiga bärplockare ut ur en buske. Trodde han skulle bli livrädd, men han tittade på dom och gick bara förbi. Han är superhärlig att rida ut på. Imorrn ska vi rida ut igen. Och förhoppningsvis bara skritta :)
Lämna en kommentar
När höstmörkret faller på så börjar man fundera massor, man tänder ljus hemma och får en annan stämning inom sig.. Allt oftare drömmer jag om min bästa vän som lämnade mig i maj förra året. Min allra bästa vän, Benjamin! I 13 år fick jag ha dig vid min sida. Jag såg dina första steg, satte på dig din första grimma. Jag strök din päls när du precis hade fötts och kysste din mule innan du dog. Saknaden gör så ont...fortfarande. Än är jag inte hel. Den platsen du fyllde i mitt liv kommer alltid att förbli din! Vi som äger ett djur vet att det kommer en dag då dom inte finns mer, den dagen dom går vidare. Ibland kommer den alltför fort. Jag känner en enorm stolthet över att få ha haft min vän i 13 år, 365 dagar om året. Han lärde mig allt jag kan idag. Tänk att tårar aldrig tar slut. Jag tände ditt ljus idag och tänkte på dig! Känslorna slog mig över bröstet, du kommer aldrig tillbaka... Har jag inte förstått att du faktiskt är borta? Föralltid! Du var min bästa vän! Känslan att förlora någon man verkligen älskar har gjort att jag slutat skratta, släpper inte in nån på livet. En dag försvinner ju dom också. Jag vet att det måste bearbetas och att jag kommer ångra att jag blivit såhär. Men för stunden är det allt jag kan göra. Min älskade vän.. Det är så sjukt att man givit sitt hjärta, hela hjärtat till ett djur. Han mötte mig alltid med ett gnägg, kom alltid galopperande i hagen. Tröstade mig i mina svåraste tider, bar mig stolt på sin rygg! Jag var aldrig rädd med honom oavsett vad. Det var han ock jag mot världen.
För er som inte vet så fick Benjamin något som kallas metabolisk fång. Han blev insulin resistent. Jag kämpade i 2 månader innan han fick somna in. Sjukdomen gick inte att stoppa. Han blev inte bättre.. Den 4 maj fick han galoppera vidare ut på dom gröna ängarna, utan smärta. Beslutet var inte så svårt, men att gå hem med hans tomma grimma var det värsta jag har gjort. Tomheten, ensamheten som blev ett faktum. Hur bearbetar man sånt? Det finns ingen återvändo! Man måste gå vidare. Tunga steg, men ändå framåt! Jag har min prins nu, Valentino! Jag erkänner att det är svårt att släppa in honom, med rädslan över att det en dag kommer att vara hans tur. Av hela mitt hjärta älskar jag mina djur men låter ibland rädslan styra. Jag bygger hela tiden på någonting nytt, men vill hela tiden göra bättre. Det blir ju på ett sätt ett slags missnöje då. Att hela tiden vilja förändra, göra bättre. Istället för att vara nöjd och glad med det som är idag! Just nu!
Med detta i mitt bagage så traskar jag vidare med min finaste svarta Pegasus! Skapar ett nytt kapitel, ett nytt liv!
Lämna en kommentar
Fy fan vilket skitväder! Det blåser på tvären och regnet öser ner! Efter att ha mockat och grejat så skulle jag ta in Valle. Hans täcke släpper in vatten så det blev lite bråttom att ta in honom. Han kom väldigt fort till grinden idag. Han var dyngsur stackarn. Och självklart hade han rullat sig. Tog in honom och tänkte schamponera manen. Den är så snuskig. Han har väldigt tjock och ganska lång man, så nu fick den tvättas. Han skakade som ett asplöv, det finns inget värre väder än detta för honom. Så vi tvättade manen och la på massa filtar. Sen handdukstorkade jag honom. Lilla vännen! Vi hoppade över ridningen idag. Det var verkligen inget väder att rida ut i och gå i ridhuset när han var så spänd och kall är bara meningslöst. Så vi tog en mysdag istället. Med ny tvättat "hår" och svans fick han stå och mumsa på hö och bli ompysslad! Vi flätade svansen och klippte den lite, oljade in hovarna och myste ordentligt. En och annan morots-snutt slank ner också. Det är ju faktiskt fredagsmys... ;)
Jag avskyr själv det här vädret också så jag uppskattar lika mycket att bara stå och umgås med honom. Man måste ju inte träna varenda dag. Det blir lite som det blir alltefter hur dagen ser ut.
Eftersom jag har ledproblem själv och blir påverkad när det är fuktigt och kallt så är det bara dumt att sitta och rida "bara för att". Kan inte jag prestera 100% så kan jag inte begära att han ska det heller. Då kan han lika gärna stå och mysa i sin stora box med massa gott hö. Man ska verkligen inte underskatta en vilodag heller. Att få stå om umgås med sin häst. Jag tror dom tycker det är lika mysigt som vi (iaf de flesta hästar). Valle är lite ynkling och känslig så såna här dagar behöver han xtra omvårdnad. Sen är jag säkert överkänslig och nitisk. Men det ger verkligen resultat. Han ska ha det bästa som HAN behöver. Klart det både skulle vara enklare och mer ekonomiskt att ha en häst som kan gå utan täcke eller skor. Men han är inte den typen av häst så då ser jag till hans behov. Det finns många vägar att gå, och vi har hittat vår väg som fungerar och som håller honom frisk och hälsosam.
Och jag klagar inte, jag älskar att mysa och skämma bort med "lull-lull" och fina saker! Sen när man får medhåll och beröm av både veterinärer, fysioterapeuter och kiropraktorer så vet man att det är rätt för honom. Jag lägger ner mycket pengar på hans friskvård och dyra mineraler/tillskott eftersom han varit så trasig. Och det verkar ju fungera bra! Så är det värt varenda krona!
Har ni någon form av friskvård?
Lämna en kommentar
Tänk vad svårt det är att hitta balansen mellan hjälperna.
Speciellt på en häst som är fenomenal på att skjuta ut bogen, höften eller gå på tvären. Eller varför inte hänga lite på väggen?
Han är hal som en tvål Och nu när jag börjat komma på hans "fusk" så blir han inte alls glad.
Han testar precis allt hankan. Gå på tvären, springa iväg osv.. Men å andra sidan så har han också ganska svårt med balansen. När jag köpte honom kunde han knappt åka transport utan att ramla i svängarna. Eller bli skodd utan att bli uppställd på special sätt. Så är det inte längre. Men jag tror detta är lite svårt för honom.
Ännu en "tröskel" för ass att kliva över.
Idag tränade vi på läxan i både skritt och trav. Skritten funkade bra, där har han lättare för att hitta balans och bärkraft. men däremot i traven så blir det jobbigt för honom att balansera upp bärkraft och skjutkraft. Det blir att det går lite för fort ibland, men han lyssnar direkt på en förhållning så vi får bara jobba vidare på det.
Rom byggdes inte på en dag.. och inte på en natt heller för den delen =)
Däremot NÄR han väl hittade sin balans UTAN att jag var ett femte ben så kändes det en otrolig skillnad på hur han rörde sig.
Från att slänga ut bakdelen åt alla håll, rusa och slänga runt mig i sadeln så fick jag verkligen jobba med att hitta min tyngdpunkt i sitsen och behålla den. Även när han lägger över mig åt sidorna.
När jag tappade min tyngdpunkt så fick han ju fullt upp med att hitta sin egen OCH min balans. Han får ju balansera upp mig samtidigt. Så jag fick fokusera tills jag blev blå på att hålla rätt på min egen kropp!
Jag förstår mer och med vikten av balans, bärkraft och skjutkraft. Och har verkligen börjat inse skillnaden.
Just nu är det en period när vi bara känner av hur det ska kännas när det är rätt och hur det känns när det inte är rätt.
Någonting som jag också övar på är nertrampet i stigbygeln, alltså bröstkorgsrotationen.
Det är också helt sjukt när den funkar. Vilken enorm skillnad det blir på rörelsemönstret.
Mer avancerade saker som skolhalt och halva steg ligger lite på hyllan just nu.
Skolhalten övar vi på lite grann förstås när vi gör halt. Halvhalt i halt är inte så lätt som det låter. Men vi börjar få lite kläm på den faktiskt.
Halva stegen ska vi börja ta upp igen när han fått tillbaka sin balans. Det är mest skadligt att sitta och nöta pånågot om inte hästen har bra balans.
Och som jag inte känt tidigare så är han en mästare på att "luras". Jag är inte så rutinerad att jag känner skillnaden.
Tänkte ju mest att det känns ju bra, alltså måste det vara rätt =)
Men så var det inte riktigt.
Så nu övar vi lite till på alla läxor.
Efter passet idag så red vi ut en sväng i solen. Vi brukar avsluta passet med att promenera ute i naturen. Det är skön avkoppling efter ett pass.
Idag var det dock ganska kyligt ute. Täckena åker på nu.
Många kör fortfarande "naket" ute och inne. Men Valle är så himla känslig i sin muskelatur så han behöver täcke så fort det är kyligt eller regnar.
Och det hjälper verkligen. Funderar på att köpa ett BoT täcke till honom. Problemet är bara att han är så himla bred över bogarna så det är verkligen svårt att hitta täcken som passar. Och BoT är ganska trånga framtill.
Om ni har samma problem att hitta täcken så kan jag rekommendera Mark Todd täckena och även John Whitakers täcken.
Dom funkar på breda pållar =)
Nu sk jagfortsätta jobba lite!
Ha en bra dag!
Lämna en kommentar
Idag tränade vi lite försiktigt efter kursen. Valle har fått vila och gå ute i skogen och fått en välförtjänt vila.
Jag tänkte att jag skulle gå igenom det som vi fick att träna på. Och som jag skrev, Jaha? Och nu då? Nu är det ju ingen som står i mitten och säger vad man ska göra?! Det var skit svårt eftersom man ändå glömmer alla små detaljer.
Men det vara bara att sätta sig och känns in känslan. Det är också nyttigt förvisso. Men läskigt.
En känsla kan ju bara kännas in. Den kan man inte läsa sig till eller nåt.
Jag hade problem med att få tag på inner bak i båda varven, antingen så skjuter han ut bogen eller så spatserar han iväg.. Han liksom bara går.
Jag fick tyvärr bli lite irriterad och samtidigt backa tillbaka några steg. TÄNK! Hur gjorde jag? VAD gjorde jag?
Gaaaaaah... Men jag kom till slut på vad jag gjorde för fel, jag släppte inte efter på yttertygeln ordentligt, så han blev låst. Sen slutade jag fokusera på att korrigera hela tiden. Jags att ju och korrigerade även när jag inte ens behövde?! Jag liksom "övergjorde" allt istället. Så jag lät honom skritta på och släppte fram handen överdrivet mycket. Fast det var nog inte överdrivet utan precis lagom. Jag är bara van att ha min extra broms. Valle är så svår riden så den har alltid varit ungefär som en nödbroms. Och i början när jag red honom så kunde jag inte alls använda skänklarna på honom, då stressade han ihjäl sig. Så stången och kapsonen var mitt säkerhetsbälte.
Men nu kan jag börja rida lite "på riktigt" så jag måste börja våga släppa helt.
Och nu när jag släppte fram näbben mer på honom så fick han ett fint lyft på ytterbog och fint insving med inner bak. Jag fick flera fina steg med perfekt sökning, lyft och insving! Då slutade vi för dagen. Korta effektiva pass.
Tanken var ju mest att sitta och känna efter hur det kändes efter kursen och checka av läget.
Och samtidigt ge varann en chans att känna efter vad som är rätt och inte!
Snart kommer min "Uniforms jacka" från Gith K också. jag skulle inte in i det "träsket" hade jag sagt.. Men nu kunde jag inte hålla mig! Det är kört. En svart med guld kant och guld detaljer.
Den här är det, fast svart.
Jag tycker att den är så himla fin.
Ochd et som faktiskt övervägde att jag beställde den är att den faktiskt går att använda til vardags också. Den är inte en "typisk" ridjacka.
Väntar med spänning!!!
Lämna en kommentar
Ojoj vart ska jag börja? Helgen har gått bra faktiskt. Den har varit mycket ingående på ryttarens sits och hästens biomekanik och filosofin kring hästhållning och allt runt omkring. Jag skulle ljuga mig blå om jag sa att det var enkelt. Det är ju lite så att ju mer man lär sig desto mindre vet man tydligen! De 2 första passen var mer eller mindre katastrof. Jag var jätte osäker och vågade knappt andas eller fokusera överhuvudtaget. Bent sa massa saker jag skulle öva på och det gjorde att kag gjorde bara det han sa men glömde ALLT annat. Jag red inte för 5 öre! Jag fick sån blackout att jag inte ens visste hur man red på volt. Självförtroendet var helt kört i botten! Pass nummer två var hemskt och Bent var hård. Jag fick till slut sitta på en volt runt honom och bara lära mig balansen mellan de olika hjälperna. Han gav direktiv: in med ytterbog, in med inner bak, håll kvar ytter bog, in med ytter bak, och titta på honom hela tiden. Jag fick inte släppa honom med blicken osv. På löpande band. Och det var så jävla svårt. Han satte mig på sånt jäkla prov att jag var helt tårögd. Efteråt ville jag bara hem. Men ändå blev jag typ sur som inte fick nån feedback ( fast det fick jag tydligen men lyssnade bara på allt "negativt"). Så sista passet idag gick skit bra. Jag vände min surhet till att "inte bry mig", vilket ledde till att jag vågade rida och fråga saker under passet. Han sken upp som en sol och tyckte nog att poletten ramlat ner hos mig. Allt vi övade på igår visade jag att jag hade förstått och följde det hela tiden. Jag fick äntligen cred för det. Och vi kunde gå vidare. Syftet med allt var att jag behövde lära mig att kombinera och balansera hjälperna korrekt. Att hitta en balans i allt jag gjorde. Att kunna placera bogen och inner/ytter bak utan att fuska med stången. Att lära mig att använda hjälperna på ett korrekt sätt så att jag fick ett lyft på ytter bog. Jag förstod också vikten med att sitta korrekt i sadeln, trampa ner i stigbygeln i rätt ögonblick osv.
Det var fruktansvärt lärorikt att få den värsta lektionen i mitt liv. Han sa att det måste vi alla gå igenom för att komma vidare. Under sista passet berömde han oss massor och avslutade med att vi är talanger. Det kändes jätte kul faktiskt. Och Valle skötte sig jätte bra hela kursen. Han var inte alls tittig eller nervös som han brukar vara. Är det så "enkelt"? Att när jag hittar balansen i hjälperna så blir han lugnare? Såklart det är så! Nu fick jag ytterligare en nyckel att jobba med! Och jag förstod hur viktigt det är att böja, ställa och ta halvhalter från marken innan passet! Och hur jag från marken ska kunna lägga över hans vikt (i halt) på hans framben. Genom en halvhalt kunna lägga över vikten på tex ytter bog. Det var väldigt lärorikt efter all teori om hästens biomekanik. Huvudet sprängs av all information.. Denna helg var knäckande och upplyftande! Jag tog mig igenom sånt som man måste ta sig igenom. När det här sitter som det ska så kommer alla mina "problem" att falla på plats, för det var här det brast. Vi tig inte ens upp Väpnarprovet för det är ingen ide. Om man nu leker med tanken att jag skulle klara det, så skulle det vara ren tur och jag skulle inte vara värdig titeln. För det är för mycket som vi inte kan tillräckligt bra! Jag ska rida upp så jävla bra har jag bestämt mig för! Ingen halvdan ritt, jag ska klara det på Riddarprovs nivå! Så nu ska vi öva ännu mer! Bra och givande helg!!
Lämna en kommentar
Nu har vi äntligen nattat hästarna på Johannesberg. Dagen har varit minst sagt hektisk. Men jätte rolig! Vi har installerat alla hästarna och hunnit rida ett pass. Valle var helt galen. Så mycket energi! Precis när han börjat lugna sig så skulle dom harva ridhuset så vi fick avsluta tyvärr. Skolorna satt ju bra och halva stegen bjöd han på, men framåt neråt gick mest framåt. Han var verkligen helt på och energisk. Kul, men svårt att rida honom. Jag har i 3 år bara fått rida honom lugn, men nu skulle jag rida honom i energin. Och det var inte lätt. Håll tummarna för helgen, jag uppdaterar så ofta jag lan! Sov gott alla!!
Lämna en kommentar
Som jags a igår så skulle vi lägag ner träningen nu inför kursen. Vi tog istället på oss kapsonen och gick ner till ridhuset. Longerade och galopperade i snöret.
Han var jätte duktig. Vi övade på att placera bogen rätt i halterna på spåret (i longerlinan alltså), och han förstod precis.
Sen tog vi lite galopp i båda varven och han fick bara rulla på. SÅ duktig! Saktade av till fin avspänd trav och sökte fint framåt neråt. Och vi gjorde nya fina fattningar hela tiden.
Sen övade vi på sluta på voltspåret och spansk skritt. Det tycker han är jätte kul och spännande.
Man får passa tårna. Han verkligen smäller ner hovarna i marken. Skit duktig. Efter kursen nu så ska vi börja leka lite på marken också.
Han är jätte duktig på det.
Och vet ni!? Han fick en present idag.. ett nyttt inne täcke <3
Det blev ett marin blått John Withaker täcke.
Tyckte han skulle få ett nytt! han har haft sitt röda nu i flera år och det är massa hål i det. Det går ju inte för sig!
Så nu fick han ett fint nytt! Hoppas det passar.
Snart ska jag hem och besöka kiro. Bäst att kolla till ryggen INNAN den brakar innan/under kursen. Man ska inte lyfta skit tunga torvbalar på ett korkat sätt... Det gjorde ont!
Men nu ska det återställas tänkte jag.
Sen ska jag hem och packa klart, imorgon bär det av till Johannesberg.
Jag är faktiskt jätte nervös och helt utan självförtroende... Vill inte göra bort mig, eller göra fel.
Men Bent är en vanlig person det får man inte glömma. Men det gör man ju såklart...
Hua.. Men även om det inte skulle gå så bra med ridningen så kommer vi iallafall vara snyggast i våra nya kläder =D
Det är alltid något!
Lämna en kommentar
Idag var det sista träningsdagen innan Bent kursen. Skulle ha tränat imorgon också, men det är för mycket prestation nu så vi lägger ner nu innan kursen. Det blir så negativt annars. Han var motsträvig idag och nonchalant, och jag var pressad för att inget funkade som det brukar. Och Valle och jag går hand i hov när vi är såhär! Så det var bara att lägga ner nu kände jag. Däremot gjorde han jätte fina skänkelvikningar åt båda håll, fina förvända slutor och en jätte fin galopp i båda varv! Så där är jag jätte nöjd! Vet inte om min höft börjar spöka nu för jag kände inte alls nån följsamhet idag, eller om det var han?! Hoppas inte det var min höft igen bara.. Skulle vara kul innan kursen.. Inte! Imorgon ska vi ut och busa och släppa loss lite. Och fokusera på att ha roligt!! Kursen är ju ingen prestige på något sätt, den ska bara bli rolig! Så släpp all prestationsångest och ha kul nu! Fattar inte varför det skulle vara så hemskt om man är "dålig"? Det är bättre att gå in med tänket att man inte är så bra, då tar man till sig mer hjälp. Istället för att bli frustrerad.. Gud hjälpe mig att koppla av lite grann... Det är en läxa det också.
Lämna en kommentar
Idag vart det en vilodag för Valle. Kom på att han har jobbat i en vecka i sträck nu. Och jag brukar alltid ha en dag i veckan som han får gå i hagen helt och bara vara. Vanligtvis brukar jag lägga upp schemat så han får 1dags vila, 1 dag bara skritt ute, 1 dag då jag rider ut i alla gångarter och varvar med arbete och lite bus. Resterande dagar jobbar han i ridhuset. Då går vi igenom läxorna vi har fått och checkar av att allt annat funkar. Förr så var det bara skritt och trav arbete eftersom han inte kunde galoppera. Han svettades som bara den bara man tänkte galopp. Så ett skitbra pass slutade alltid i katastrof. Men nu lägger jag in galopp i varje pass och han stressar inte alls så mycket längre. Det känns helt sjukt när jag tänker tillbaka på hur han kunde börja löddra av svett innan jag ens börjat galoppen.. Stackars häst, undrar vad han vart med om...? Och nu känna skillnaden idag. Nu är det som vilken häst som helst, men med lite mer fart och obalans. Men han galopperar och blir inte ens hispig. Man känner själv när man inte ridit i galopp på så länge hur man liksom tappar rytmen själv. Men den börjar komma tillbaka till oss båda.
Idag har jag även gjort en hemsida där man kan läsa om oss och vår träning. Den är under uppbyggnad så kom gärna med tips och förslag. Adressen är www.martinawiking.weebly.com
Hoppas ni gillar den!
Lämna en kommentar
Åter igen en ny vecka. Och denna började till och med med SOL!!! Det hör inte till vanligheterna kan man säga.
Valle-skrutt har ju täcke på sig numer så det är alltid lite extra bråttom upp för att ta av det innan det blir varmt. Men det fukar ju bra ändå.
Idag vet jag inte vart tiden tog vägen, allt gick tydligen väldigt långsamt. Vi brukar alltid åka från stallet halv 2, men idag vet jag inte vad som hände =) Snacka om att man är inrutad i sitt mönster.
Träningen idag är jag ändå ganska nöjd med. Idag var det en "sån" dag när slutorna inte riktigt satt 100 %, det skulle disskuteras och sägas emot var vartannat steg. Till slut blev jag faktiskt sur, en övning som han gör på både 2, 3 och 4 spår kan plötsligt inte göras. Så jag blev lite förbannad och sa till honom. Då blev det mycket bättre.
Sen hade han en liten tendens att vara lite nonchalant idag också, även om han skötte sig jätte fint och gjorde allt bra. Men han kan bättre om man säger så.
Han kan liksom bli lite stum och bara "ånga" på, han far inte iväg snabbt eller så, det bara känns som att han inte lyssnar.. Så vi hade några små disskutioner idag, men det löst sig fint. han stressar inte alls upp sig lika mycket numera och tar att man säger åt honom.
Det ska bli intressant att se vad Bent säger om hans sätt (om han nu har en sån dag då). För jag är lite kluven i om det är så att han är olydig eller vad det kan vara.. Och hur jag ska korrigera det på "rätt" sätt.
För lyssna måste han, det är inte tal om nåt annat.
Men kort och gott om dagens pass, så är jag nöjd. Vi finslipar på som vanligt och galoppen är ändå riktigt bra. Nu är inte fokusen bara på att KUNNA galoppera utan att korrigera och göra den bättre. Han bär sig riktigt bra och har en fin takt och ganska runda fina språng i mellan åt. Så nu börjar väl det riktiga galopp arbetet antar jag =)
Lämna en kommentar
Idag gjorde vi som alla söndagar och red ut i skogen. En dag då Valle bestämmer själv. Lång tygel i skritt och bara mys. Han fick även stå och beta lite. Dom har nästan inget gräs i hagen så när vi kommer ut på fälten med grönskande gräs så kan han inte hålla sig. Och det är faktiskt helt okej tycker jag. Vilken vanlig häst som helst hade jag inte låtit göra det, men han frågar så snällt först om han får, sen lyssnar han på minsta vink när det är dags att gå vidare. Så länge han är så "lydig" så får han beta ibland. Det är riktigt avkopplande att sitta och mysa på hästryggen faktiskt. Så en dag i veckan kör vi bara en mysdag. Sen blev det borst och puss på nosen som vanligt :) imorgon ska vi träna en liten stund igen. Vi tränar ju max 30 min per pass, ibland checkar jag bara av att allt funkar och sen går vi in igen. Korta intensiva pass fungerar bäst tycker jag. I veckan ska vi åka och hämta lite hö också, men vet inte riktigt när. Annars är allt som vanligt med lite planering inför helgens bestyr ;) Sov gott allihopa!
Lämna en kommentar
Idag gick vi igenom alla övningar som vi fått i läxa. Och faktum är att dom sitter väldigt bra. Till och med galoppen. Vi kunde bryta av till trav och byta varv genom volten och fatta ny galopp, utan att fara iväg. Jag har mer och mer förstått vikten med att hålla koll på bakbenen och dess inverkan. Faktiskt så är det en sjuk skillnad när man får balans på rätt inner bak. Traven blir liksom gungandes, både i sidled och uppåt. Vi gjorde övergångar i skolorna från öppna in i förvänd sluta på hängande tygel. Efter tandläkarbesöket så vart han lugnare i munnen och sökte sig fram till bettet mycket bättre. Det var en härlig känsla att sitta i en samlad trav, nästan passage med hängande tygel men ändå men sökning. Piruetterna sitter riktigt bra i både skritt och trav, han vänder med bara förflyttningen av min överkropp. Nu ska jag fokusera på kvalitet och på bättre ridvägar och raka linjer. För övningarna gör han så pass säkert nu att vi måste fokusera på mer nogrannhet. Skolorna gör han både i samling och framåt neråt, men vi måste öva på att få med inner/ytter bak mer och att få bättre lyft på bogen. Det blir lätt att han böjer på halsen utan att placera bakbenet där jag vill ha det. Och sen att kunna peta med bakbenet utan att han spänner sig. Sen måste jag kunna rida honom mer framåt i öppen form OCH få med bakbenen. Han blir lätt sån att han faller framåt ur formen och lägger vikten på bogarna. Så hitta sökningen även när vi länger stegen och rida bakbenen under till tyngdpunkten. Så vi har sånt finslip att pyssla med denna vecka. Jag känner mig otroligt nöjd med att vi kommit så långt på så kort tid. När vi först pratade om Väpnarprovet så kunde vi inte ens galoppera överhuvudtaget. Och det är bara nån månad tillbaka. Nu fattar han rätt galopp och tvärar inget alls. Han bär sig i relativt samlad galopp. Och jag kan justera ganska bra med sits och förhållningar. Men överrumplar jag honom med en galoppfattning så blir han lite stressad, men inte alls hysterisk längre. Så vi övar på veckan ut så får vi se om det blir något prov. Annars ser jag fram emot en jätte kul kurs med massor av Riddare och andra elever. Hela fredagen ska jag köra hästar och installera oss på Johannesberg. Jag ska hjälpa Anna-Clara att köra över sina hästar också. Sen på fredag kväll ska vi träna tillsammans och äta god mat. Och koppla av med ett glas vin. Sen börjar kursen! Det ska bli såå kul! Denna gången känner man ju lite folk som man kan umgås med.. Så denna vecka ser jag fram emot :)
Lämna en kommentar
Kan inte riktigt sova ikväll... Har läst lite ur Bents böcker Akademisk Ridkonst och ur Ridning på kandar.. Oj vilket myller det blir i huvudet av all teori! Den akademiska ridning kontra den "vanliga". Varför, vanliga fel, anatomi, historia, betsling och alla rörelser. Under alla mina år som "vanlig" ryttare så har jag alltid ridit mjukt och aldrig haft någon tävlings längtan. Det har jag inga nerver för. Har testat att ge mig ut och då med bra resultat. Men hoppningen var en flopp :) la det på hyllan rätt snabbt efter jag upptäckte att tävling inte var något för mig. Och nu när jag fallit in i denna lära så är suget så långt bort den kan komma. Även om många stora ryttare faktiskt tränar AR och ändå tävlar. Men för mig är det inget jag har som mål.
Nu ska jag börja ta upp mer av läsandet och börja läsa Guernieres bok. En gammal mästare i historisk ridning och hur man bygger upp hästar så dom blir hållbara. Visste ni att medellivslängden för en häst som var ute i fält i sitt liv var mellan 17-30 år? I dagens ridning har åldern sjunkit till 7 år! Helt sjukt egentligen?! Varför anammar inte fler ryttare en träningsform som gynnar hästen? Istället för att rikta in sog enbart för att plocka prisrosetter? Den Akademiska ryttaren är dom som vill ha mer, veta mer om ridning och hästhållning i allmänhet. Det borde vi alla sträva efter tycker jag..
Lämna en kommentar
Jävla skitväder! En bra dag för hästarna att vara inne på! Tandläkarbesöket gick bra! Valle hade fått tillbaka några "hakar" som justerades. Så nu har han ett snyggt jämnt leende ;) blev tyvärr ingen ridning idag som jag hade tänkt. Tandläkaren var för snabb så vi fick komma in tidigare. Så det blev vanlig markservice och pyssel medans han "nyktrade" till. Så det blev iaf en mysdag till slut. Imorrn blir det ridning med bettlöst ifall han är lite öm efter idag. Lille skrutten <3
Lämna en kommentar
(0) kommentarer
Trackbacks ()
